Fördomsfullt om landsbygden, NWT

Ledare i VärmlandsBygden 27 mars

NWT:s ledarskribent ogillar att låsa fast folk i bidragsberoende. Det gör vi på VärmlandsBygden också.
Vad vi däremot ogillar ännu mer, är att det som kallas bidrag på landsbygden, kallas investering i staden.

Det är i en ledare i NWT igår onsdag som EU:s Landsbygdsprogram angrips. Tyvärr innehåller artikeln inte bara sedvanliga fördomar från en storstadsorienterad skribent. Det finns dessutom några ganska betydelsefulla missförstånd som måste rättas till.
Ett fel gäller summorna. EU:s Landsbygdsprogram omfattar visserligen 35 miljarder fördelat på sju år, vilket ledarskribenten noterat. Men 75 procent av detta går till olika former av miljöersättningar som betalar jordbrukets insats för att bevara ett öppet odlingslandskap och en biologisk mångfald. Det är ersättningar som funnits tidigare också, alltså ingenting nytt.

Det vi antar att skribenten egentligen är ute efter är således de andra 25 procenten. Det är pengar som ska gå till att utveckla företag, eller till olika former av bygdeutvecklingsprojekt.
En liten del av detta fördelas inom det som kallas Leader, som är en arbetsform där företag, offentliga instanser och den ideella sektorn samarbetar för att nå gemensamma mål.
Värmland omfattas av fyra sådana Leaderområden och kan fördela uppemot 14 miljoner kronor per år, när de väl är i gång.
Slarvigt och okunnigt avfärdar ledaren också ”nationella programmet Håll landsbygden levande som genomfördes för några år sedan vars resultat är svårt att mäta”. Om det är folkrörelserådet ”Hela Sverige ska leva” som avses så fyller den rörelsen 20 år och resultatet i de 4 500 grupperna minsann inte så svåra att mäta. Om man bara orkar titta efter litegrann.

Men i grunden är det kritiska resonemanget ett feltänk som finns hos betydligt fler än på NWT:s ledarredaktion. För när pengar delas till landsbygden, då kallas det bidrag. När de spenderas i staden, då är det investeringar för framtiden.
Se på kollektivtrafiken, på de stora operahusen och museerna. På länsbibliotek och teatrar. På vägsatsningar, resecentrum och universitetsutbyggnader. Går plus och minus ihop där? Naturligtvis inte. Men av goda skäl så anses de som samhällsnyttiga och nödvändiga investeringar som är så värdefulla att de röda siffrorna kan motiveras.
Så måste naturligtvis även resonemanget gå samhället spenderar pengar utanför de större centralorterna.

”Vad landsbygden behöver, det gäller i Munkfors, Trysil och Åmotfors är goda villkor för att hålla igång näringslivet.” skriver NWT och vill i stället för bidragsjagande att energin ska läggas på att låta marknadskrafterna jobba. Då skulle det se annorlunda ut. Ja, det skulle det sannerligen, men på ett helt annat sätt. För när centralistfetischister inom privat näringsliv och offentlig förvaltning får jobba ostört, så koncentreras så mycket som möjligt till de större städerna. Ibland av ekonomiska skäl, ibland av ideologiska.
Landsbygdsprogrammet är en bromskloss och en motvikt till denna utveckling. Jordbruksföretag får hjälp att hitta nya nischer. Andra företag kan få stöd till investeringar, marknadsföring, samt inte minst samarbetsprojekt med andra företag.
Utvecklingsgrupper, idrottsföreningar och andra organisationer kan få pengar för att rusta, utveckla och marknadsföra sina bygder. Sammantaget ska det bli attraktivare bygder för folk och företag som bor där och för de som kan tänka sig att flytta dit.
Pengarna blir ett smörjmedel, men de sökande måste ha en långsiktig plan med sina projekt. Däremot kan man aldrig garantera vad som blir succé och vad som blir fiasko. Men precis som inom nyföretagandet så kan det vara värt att göra nio misslyckanden för att få en enda fullträff.

Vad ledarskribenten däremot har helt rätt i är att arbetsgivaravgiften måste sänkas rejält för de små företagen - och då ska det inte vara någon krånglig selektering som regeringen försökte sig på senast. Samtidigt måste regelverket för företagandet bli mindre och enklare.
Men det är naivt att tro att detta ska räcka för att stävja marknadskrafternas centralistiska strävanden.