Dessa satans fjärdeplatser. Nu har svensk friidrott gått och fått Sven-Nylander-sjukan. Men det är skillnad. Vi är med i finaler i VM och OS numera. Det är skillnad mot att vara nöjda med någon enstaka medalj i EM - som det var förr. Att Mustafa Mohammed blir fyra på 3000 meter hinder tror jag få förstår hur stort det är. Att Susanna Kallur är enda europe i 100 m häck.
Men Donald Thomas- är det en pajas eller en riktig idrottare? Ja, vem vet, men höjd är ju ingen stilidrott, den ger medalj till den som hoppar högst, svårare än så är det inte.
Det kan kännas surt för de som tränat höjd varje dag i hela sitt liv att se hur en som tränat i åtta månader slår allihop. Men man kan också tänka så här: Tänk vilket slöseri med talang. Tänk om han satsat mer och tidigare. Om han kombinerat sin uppenbart stora talang, med medveten träning? Tänk vad bra han då hade kunnat vara.
Förvisso kan man även idag komma ganska långt med en avslappnad attityd till sin idrott. Men ska man hålla i längden på den högsta nivån, så räcker det inte.
Thomas visade efter sitt VM-guld att han verkade ta det hela med en klackspark. I så fall behöver inte de andra oroa sig. För då blir han inte gammal i höjdhoppareliten. Det var länge sedan idrotten fungerade så.
torsdag 30 augusti 2007
onsdag 29 augusti 2007
Templet i Karlstad
Nu är det öppet. Det efterlängtade shoppingtemplet i Karlstad. Och trots generösa öppettider alla veckans dagar, vallfärdade halva Mellansverige dit redan första dagen.
Ikea ger jobb och framtidstro i Värmland och tillsammans med övriga handelsutbyggnader så finns det väl knappast någon anledning att lämna länet längre. Åtminstone inte för att handla.
Vi säger välkommen hit, och vi varken hoppas eller tror att det inte ger några större negativa effekter för handeln i resten av länet. Värmland är trots allt bra mycket mer än bara Karlstad.
Ikea ger jobb och framtidstro i Värmland och tillsammans med övriga handelsutbyggnader så finns det väl knappast någon anledning att lämna länet längre. Åtminstone inte för att handla.
Vi säger välkommen hit, och vi varken hoppas eller tror att det inte ger några större negativa effekter för handeln i resten av länet. Värmland är trots allt bra mycket mer än bara Karlstad.
torsdag 23 augusti 2007
Skolskandalen i Torsby
Ledarkrönika i VärmlandsBygden 23 augusti
Kampen om skolan i Likenäs blir allt mer infekterad och den politiska majoriteten i Torsby skyr inga medel för att skolan ska förbli stängd.
16 augusti - fyra dagar före skolstarten - överklagade man igen.
Ett löjets skimmer sänker sig över kommunledningen.
Turerna kring Transtrands skola börjar bli svåra att hålla ordning på. Den riktiga holmgången började i december 2006 då Skolverket ändrar sitt tidigare ställningstagande och ger friskoleföreningen rätt till kommunala bidrag.
Sedan följer en rad med överklaganden från kommunens sida. Den hävdar att skolan är för dyr att driva, att barnen är för få och att folket i Stockholm inte har en aning om hur det är att driva skolverksamhet i landsbygdskommuner.
Men kommunen har fått fel i varje instans hittills. Varken Skolverket, Länsrätten eller Kammarrätten har gett kommunen rätt att stoppa bidragen.
Nu väntar prövning i Regeringsrätten.
Prövningarna har kommunen naturligtvis rätt att begära. Det kanske inte ens är negativt att ett sådant här ärende går hela vägen.
I det här läget borde man dock ha agerat annorlunda. Nu hamnar barnen i kläm. De har fått sin skolstart uppskjuten och de vet i skrivande stund inte var och när de får börja i nästa årskurs.
Det rimliga i hela den här historien hade varit att kommunen gett skolan ett års frist i väntan på att alla tillgängliga rättsinstanser provat om friskoleföreningen ska ha rätt till bidrag eller inte. Då hade föreningen, föräldrarna och personalen kunnat anpassa sig i lugn och ro. Nu blir det paniklösningar för alla – oavsett hur detta slutar.
Det är detta agerande som gör det till en rejäl skolskandal.
När kommunalrådet Håkan Laack dessutom - utan synbar tvekan - ställer olika områden och skolor mot varandra, så närmar vi oss snabbt sandlådan. Han skapar ilska ute bland folk och ökar klyftorna i en kommun som behöver hålla ihop.
Elevunderlaget är i många landsbygdsområden vikande. Men om man fattar beslut utifrån en prognos, så kommer den prognosen med största sannolikhet att slå in. Barnfamiljer flyttar inte till ett område där det saknas barnomsorg och skola.
Inom Klarälvdalens rektorsområde finns det fyra skolor på ungefär lika många mil. Födelsetalen är idag inte tillräckliga för alla, det inser även den varmaste småskoleanhängare. Men utvecklingen kan vända och när allt fler söker efter billigare boenden i attraktiva och vattennära lägen, så ska inget tas för givet.
Och så länge det finns ett hållbart elevunderlag så bör verksamheten få chansen att finnas kvar.
Striden har nu fått en politisk konsekvens genom att Sarah Edbom, socialdemokrat och vice ordförande i friskolan i Transtrand, valt att lämna några av sina partipolitiska uppdrag. Ordföranden i föreningen Annétthe Zettergren är också hon förtroendevald, men för moderaterna. Hon sitter än så länge kvar på sina poster.
Hennes partikollega Agneta Amneteg tycker det här visar att det är för mycket bytänkande i kommunen och att många politiker saknar helhetsperspektiv.
Så där brukar det låta när politiker från centralorten uttalar sig.
Frågan är hur hennes helhetstänkande ser ut när hon utsätter 49 skolbarn för denna osäkra väntan?
---
Kampen om skolan i Likenäs blir allt mer infekterad och den politiska majoriteten i Torsby skyr inga medel för att skolan ska förbli stängd.
16 augusti - fyra dagar före skolstarten - överklagade man igen.
Ett löjets skimmer sänker sig över kommunledningen.
Turerna kring Transtrands skola börjar bli svåra att hålla ordning på. Den riktiga holmgången började i december 2006 då Skolverket ändrar sitt tidigare ställningstagande och ger friskoleföreningen rätt till kommunala bidrag.
Sedan följer en rad med överklaganden från kommunens sida. Den hävdar att skolan är för dyr att driva, att barnen är för få och att folket i Stockholm inte har en aning om hur det är att driva skolverksamhet i landsbygdskommuner.
Men kommunen har fått fel i varje instans hittills. Varken Skolverket, Länsrätten eller Kammarrätten har gett kommunen rätt att stoppa bidragen.
Nu väntar prövning i Regeringsrätten.
Prövningarna har kommunen naturligtvis rätt att begära. Det kanske inte ens är negativt att ett sådant här ärende går hela vägen.
I det här läget borde man dock ha agerat annorlunda. Nu hamnar barnen i kläm. De har fått sin skolstart uppskjuten och de vet i skrivande stund inte var och när de får börja i nästa årskurs.
Det rimliga i hela den här historien hade varit att kommunen gett skolan ett års frist i väntan på att alla tillgängliga rättsinstanser provat om friskoleföreningen ska ha rätt till bidrag eller inte. Då hade föreningen, föräldrarna och personalen kunnat anpassa sig i lugn och ro. Nu blir det paniklösningar för alla – oavsett hur detta slutar.
Det är detta agerande som gör det till en rejäl skolskandal.
När kommunalrådet Håkan Laack dessutom - utan synbar tvekan - ställer olika områden och skolor mot varandra, så närmar vi oss snabbt sandlådan. Han skapar ilska ute bland folk och ökar klyftorna i en kommun som behöver hålla ihop.
Elevunderlaget är i många landsbygdsområden vikande. Men om man fattar beslut utifrån en prognos, så kommer den prognosen med största sannolikhet att slå in. Barnfamiljer flyttar inte till ett område där det saknas barnomsorg och skola.
Inom Klarälvdalens rektorsområde finns det fyra skolor på ungefär lika många mil. Födelsetalen är idag inte tillräckliga för alla, det inser även den varmaste småskoleanhängare. Men utvecklingen kan vända och när allt fler söker efter billigare boenden i attraktiva och vattennära lägen, så ska inget tas för givet.
Och så länge det finns ett hållbart elevunderlag så bör verksamheten få chansen att finnas kvar.
Striden har nu fått en politisk konsekvens genom att Sarah Edbom, socialdemokrat och vice ordförande i friskolan i Transtrand, valt att lämna några av sina partipolitiska uppdrag. Ordföranden i föreningen Annétthe Zettergren är också hon förtroendevald, men för moderaterna. Hon sitter än så länge kvar på sina poster.
Hennes partikollega Agneta Amneteg tycker det här visar att det är för mycket bytänkande i kommunen och att många politiker saknar helhetsperspektiv.
Så där brukar det låta när politiker från centralorten uttalar sig.
Frågan är hur hennes helhetstänkande ser ut när hon utsätter 49 skolbarn för denna osäkra väntan?
---
Sjukskrivning är inget botemedel
Ledare i VärmlandsBygden 16 augusti
”Långvarig sjukskrivning är sällan en lämplig behandling.”
Det säger Jan Larsson på Socialstyrelsen, som varit projektledare för de nya riktlinjerna för sjukskrivningar som nu flitigt debatteras. Och som den nuvarande regeringen - helt felaktigt - får skulden för.
Larssons konstaterande är viktigt. Det är också symptomatiskt för hur många sjukskrivna tillbringar sin tid. Med att vänta.
Vänta på tid till läkare, till behandlingar. Eller en väntan på att självläka.
Stora problem
Rikslinjerna ska vara färdiga i oktober (det ska inte träda i kraft då, vilket hävdats i en del media) och det omfattar ett 90 tal olika diagnoser. Mest uppmärksammat har varit utmattningsdepression, utbrändhet, som generellt sett inte ska ge en enda sjukskrivningsdag.
Kritiken mot förslagen är inte oväntat hård men den som läser en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen (december 2006) får en inblick i problemens art.
Mellan 1997 och 2000 fördubblades antalet sjukpenningdagar och omräknat till helårsarbetande motsvarade de den förfärande nivån på 14 procent av den arbetsföra befolkningen. Även om nivån har sjunkit sedan dess, så har vi den högsta andelen sjukskrivna i hela Europa.
Många har frågat sig varför.
Tänkbara orsaker
Några orsaker som lyfts fram i olika sammanhang är:
* Ett stark förändringstryck på arbetsmarknaden och en känsla av att inte ha kontroll över sin arbetssituation.
* Vår sjukförsäkring är ganska öppen och till skillnad från de flesta andra länder har inte vi någon bortre gräns för sjukskrivningen.
* Vi har dubbelt så många 60-64 åringar som jobbar än genomsnittet för Europa och vi har också en betydligt högre andel förvärvsarbetande äldre kvinnor. I sjukskrivningsstatistiken är dessa grupper överrepresenterade.
* Vi har en regional obalans på efterfrågan på arbetskraft och det gör att arbetslöshet och sjukskrivning flyter samman.
Behoven finns
När läkarna får tycka till så beskriver de att attityderna till sjukskrivningar har ändrats och det är inte ovanligt att patienter vill vara sjukskrivna av annan anledning än arbetsoförmåga orsakad av sjukdom.
80 procent av läkarna upplever problem med att de inte är överens med patienten om hur lång sjukskrivningen ska vara och i sådana fall följs oftast patientens vilja. De tycker också det är svårt att bedöma hur arbetsförmågan påverkats av den aktuella diagnosen.
Statistiken, kostnaderna och läkarnas synpunkter visar att det finns ett behov av tydligare riktlinjer.
Provocerande
Socialstyrelsens förslag att utbrändhet - en åkomma som ökar i hela Europa - inte bör resultera i en enda sjukskrivningsdag upplevs naturligtvis som provocerande.
Men eftersom det på detta område är vanligt med långa sjukskrivningstider och man ser ett tydligt samband mellan sjukskrivningens längd och risken för ett permanent utanförskap - så är det ändå viktigt med en tydlig markering. Men den måste naturligtvis tillämpas med förnuft.
Utöver minskade och mer standardiserade sjukskrivningstider, framhåller man vikten av att patienten byter arbetsuppgifter eller yrke. Åtgärderna måste också sättas in avsevärt snabbare och därmed ställs krav på att sjukvården jobbar bort de orimliga väntetiderna som finns idag.
Slå ihop
Den borgerliga regeringen får nu en del kritik för förslagen, men det var alltså den förra som delade ut uppdraget. Den politiska enigheten finns således - även som socialdemokratiska företrädare av populistiska skäl talar tyst om det.
Enighet finns det däremot inte kring det andra systemskifte som det här projektet borde föranleda: Behovet av en sammanhållen arbetslivsförsäkring.
Förstatliga a-kassan, slå samman den med systemen för frånvaro på grund av ohälsa, inklusive förtidspensionen och lägg allt under ett tak. Då kan inte den som behöver hjälp hamna mellan stolarna. Det skulle spara både pengar och lidande.
När ska regeringen våga ta i den utmaningen?
-----
”Långvarig sjukskrivning är sällan en lämplig behandling.”
Det säger Jan Larsson på Socialstyrelsen, som varit projektledare för de nya riktlinjerna för sjukskrivningar som nu flitigt debatteras. Och som den nuvarande regeringen - helt felaktigt - får skulden för.
Larssons konstaterande är viktigt. Det är också symptomatiskt för hur många sjukskrivna tillbringar sin tid. Med att vänta.
Vänta på tid till läkare, till behandlingar. Eller en väntan på att självläka.
Stora problem
Rikslinjerna ska vara färdiga i oktober (det ska inte träda i kraft då, vilket hävdats i en del media) och det omfattar ett 90 tal olika diagnoser. Mest uppmärksammat har varit utmattningsdepression, utbrändhet, som generellt sett inte ska ge en enda sjukskrivningsdag.
Kritiken mot förslagen är inte oväntat hård men den som läser en kunskapsöversikt från Socialstyrelsen (december 2006) får en inblick i problemens art.
Mellan 1997 och 2000 fördubblades antalet sjukpenningdagar och omräknat till helårsarbetande motsvarade de den förfärande nivån på 14 procent av den arbetsföra befolkningen. Även om nivån har sjunkit sedan dess, så har vi den högsta andelen sjukskrivna i hela Europa.
Många har frågat sig varför.
Tänkbara orsaker
Några orsaker som lyfts fram i olika sammanhang är:
* Ett stark förändringstryck på arbetsmarknaden och en känsla av att inte ha kontroll över sin arbetssituation.
* Vår sjukförsäkring är ganska öppen och till skillnad från de flesta andra länder har inte vi någon bortre gräns för sjukskrivningen.
* Vi har dubbelt så många 60-64 åringar som jobbar än genomsnittet för Europa och vi har också en betydligt högre andel förvärvsarbetande äldre kvinnor. I sjukskrivningsstatistiken är dessa grupper överrepresenterade.
* Vi har en regional obalans på efterfrågan på arbetskraft och det gör att arbetslöshet och sjukskrivning flyter samman.
Behoven finns
När läkarna får tycka till så beskriver de att attityderna till sjukskrivningar har ändrats och det är inte ovanligt att patienter vill vara sjukskrivna av annan anledning än arbetsoförmåga orsakad av sjukdom.
80 procent av läkarna upplever problem med att de inte är överens med patienten om hur lång sjukskrivningen ska vara och i sådana fall följs oftast patientens vilja. De tycker också det är svårt att bedöma hur arbetsförmågan påverkats av den aktuella diagnosen.
Statistiken, kostnaderna och läkarnas synpunkter visar att det finns ett behov av tydligare riktlinjer.
Provocerande
Socialstyrelsens förslag att utbrändhet - en åkomma som ökar i hela Europa - inte bör resultera i en enda sjukskrivningsdag upplevs naturligtvis som provocerande.
Men eftersom det på detta område är vanligt med långa sjukskrivningstider och man ser ett tydligt samband mellan sjukskrivningens längd och risken för ett permanent utanförskap - så är det ändå viktigt med en tydlig markering. Men den måste naturligtvis tillämpas med förnuft.
Utöver minskade och mer standardiserade sjukskrivningstider, framhåller man vikten av att patienten byter arbetsuppgifter eller yrke. Åtgärderna måste också sättas in avsevärt snabbare och därmed ställs krav på att sjukvården jobbar bort de orimliga väntetiderna som finns idag.
Slå ihop
Den borgerliga regeringen får nu en del kritik för förslagen, men det var alltså den förra som delade ut uppdraget. Den politiska enigheten finns således - även som socialdemokratiska företrädare av populistiska skäl talar tyst om det.
Enighet finns det däremot inte kring det andra systemskifte som det här projektet borde föranleda: Behovet av en sammanhållen arbetslivsförsäkring.
Förstatliga a-kassan, slå samman den med systemen för frånvaro på grund av ohälsa, inklusive förtidspensionen och lägg allt under ett tak. Då kan inte den som behöver hjälp hamna mellan stolarna. Det skulle spara både pengar och lidande.
När ska regeringen våga ta i den utmaningen?
-----
fredag 10 augusti 2007
Klumpigt, fp
Folkpartiet har inte för vana att sitta still i regeringsbåten.
Nu vill man åter lyfta en folkomröstning om EMU. Trots att verkligheten visar att Sverige klarat sig alldeles utmärkt utanför den gemensamma valutan. Det finns ett stort värde med att ha en ränta som anpassas efter landets förhållanden och de vinster som skulle kunna göras i exportindustrin, skulle snabbt förvandlas till en förlust när ländernas ekonomier går i otakt.
Svenskarna tog ett klokt därför ett klokt beslut 2003. Det finns ingen anledning att ompröva detta.
Nu vill man åter lyfta en folkomröstning om EMU. Trots att verkligheten visar att Sverige klarat sig alldeles utmärkt utanför den gemensamma valutan. Det finns ett stort värde med att ha en ränta som anpassas efter landets förhållanden och de vinster som skulle kunna göras i exportindustrin, skulle snabbt förvandlas till en förlust när ländernas ekonomier går i otakt.
Svenskarna tog ett klokt därför ett klokt beslut 2003. Det finns ingen anledning att ompröva detta.
torsdag 9 augusti 2007
Profilen som skrämmer
Nu gjorde jag det. Anmälde mig till Lidingöloppet. 30 km i tuffaste terräng.
Har inte provat detta tidigare och det var med skräckblandad spänning som jag skickade in mitt namn. Arrangörerna är heller inte fega av sig, de visar stolt upp banprofilen på sin hemsida och den ser minsann skräckinjagande ut. Lägg därtill det mjuka underlaget och du har en mandomsprov av sällan skådat slag.
Men eftersom min gode vän Henrik Lander tänker springa där för att slutföra sin Sverigeklassiker så kan ju inte jag stå över. Han ska inte få lida ensam. Men jag gissar att vi bör boka en ambulans för hemfärden.
Har inte provat detta tidigare och det var med skräckblandad spänning som jag skickade in mitt namn. Arrangörerna är heller inte fega av sig, de visar stolt upp banprofilen på sin hemsida och den ser minsann skräckinjagande ut. Lägg därtill det mjuka underlaget och du har en mandomsprov av sällan skådat slag.
Men eftersom min gode vän Henrik Lander tänker springa där för att slutföra sin Sverigeklassiker så kan ju inte jag stå över. Han ska inte få lida ensam. Men jag gissar att vi bör boka en ambulans för hemfärden.
lägg ner a-kassorna...
Maud Olofsson har lagt ett nytt jobbpaket i egenskap av partiledare från centerpartiet.
Det mest iögonfallande är att hon vill inskränka i strejkrätten. Minst lika intressant är dock att hon åter lyfter kravet på en sammanhållande arbetslivsförsäkring. Det är verkligen något som behövs. Det är allt fler som faller mellan stolarna, som är för friska för försäkringskassan, men för sjuka för a-kassan. Vi måste få ett system där myndigheterna ser och hjälper individen i stället för att försöka butta över den till grannmyndigheten.
Vi måste också avveckla fackens drift av a-kassan. Samordna, lägg ner 36 olika kassor (jodå, de är så många) och ersätt dem med en, i statlig regi. Då ökar förutsättningar för lika och rättvis behandling.
Men det törs tydligen inte regeringen ta i.
Det mest iögonfallande är att hon vill inskränka i strejkrätten. Minst lika intressant är dock att hon åter lyfter kravet på en sammanhållande arbetslivsförsäkring. Det är verkligen något som behövs. Det är allt fler som faller mellan stolarna, som är för friska för försäkringskassan, men för sjuka för a-kassan. Vi måste få ett system där myndigheterna ser och hjälper individen i stället för att försöka butta över den till grannmyndigheten.
Vi måste också avveckla fackens drift av a-kassan. Samordna, lägg ner 36 olika kassor (jodå, de är så många) och ersätt dem med en, i statlig regi. Då ökar förutsättningar för lika och rättvis behandling.
Men det törs tydligen inte regeringen ta i.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)