Pedagogiskt misstag om bensinskatten

Ledare i VärmlandsBygden den 10 januari
Miljöbilsmarknaden har fullkomligen exploderat. Från nästan ingenting till ett dignande utbud på bara några få år - och mer kommer. Samtidigt växer den begagnatmarknad som de flesta bilägare är hänvisade till.
Krav på sänkta bensinskatter kommer därför inte få något gehör från någon regering.


Varje gång en regering höjer energiskatterna, leder det till stora protester och årets höjning av bensinskatten är inget undantag. Det är miljöskäl som ligger bakom höjningarna och genom att höja med 29 öre per liter bensin och fem öre per liter E85 så ökar prisskillnaden mellan bränslena. Vilket långsiktigt är avgörande för att miljöalternativen ska kunna hävda sig.

De tidigare skatteväxlingarna har haft det grundläggande problemet att den ökade kostnaden varit mycket mera synlig, än den sänkta skatten på arbete.
Därför är det synd att den nuvarande regeringen gjort samma pedagogiska misstag genom att inte göra en tydlig koppling mellan skattehöjningarna och konkreta satsningar som gynnar miljöfordon.
Skattepolitiken måste samtidigt kombineras med en vettig kompensation till de som inte har något alternativ till bilen och som ännu inte har möjlighet att köpa en miljöbil.
För jobbresor har redan en kompensation införts i höjda reseavdrag med 50 öre per mil. Det finns dock skäl att räkna upp denna nivå ytterligare och det vilar ett tungt ansvar på centerpartiet för att det ska ske. Det är viktigt för landsbygden och det är viktigt för att det inte ska bli olönsamt att ta jobb som innebär pendling.

Även om miljöargumentet är tillräckligt starkt för att motivera skattehöjningarna, så finns det också andra goda skäl. Det oljeberoende som varit en grundbult i välfärdsutvecklingen, har allt mer blivit en förbannelse.
Onsdagen den 2 januari nådde oljepriset för första gången 100 dollar per fat. 2007 blev också det år då oljepriset steg snabbare än på mycket länge. Prisökningen blev 58 procent, men svenska konsumenter räddades av att dollarn varit svag.
Nu har priset sjunkit tillbaka något men Opecs nye ordförande, tillika Algeriets oljeminister Chakib Khelil, har sagt att oljan kommer bli dyrare under året. Och han ska ju veta.
Det vore därför att göra såväl miljön som plånboken en otjänst att kräva sänkta bensinskatter och därmed bromsa miljöbilsutvecklingen.

Även om skattenivåer i sig driver på utvecklingen till nya bränslen och snålare motorer, så krävs det även starkare lagar som begränsar utsläppen. EU-kommissionen påbörjade före jul ett sådant arbete genom att lägga förslag om att nya bilar från och med 2012 högst får släppa ut 130 gram koldioxid per kilometer. Detta är ett bra sätt att ställa hårdare krav på biltillverkarna att ta fram effektivare motorer.
Denna nivå kan jämföras med att de fem bästa bilarna i organisationen Gröna bilisters ranking släpper ut ungefär 60 gram per kilometer.

I spåren på tillväxten på miljöbilar har det blossat upp en ilsken debatt om det vanligaste miljöbränslet E85. Det hävdas att etanol inte är ett dugg bättre än bensin och diesel och den kände miljöprofilen Björn Gillberg är en av kritikerna.
De glömmer då att låginblandningen av etanol i all bensin, samt tillväxten på etanolbilar hittills sänkt Sveriges koldioxidutsläpp med 636 000 ton årligen.
Det finns dock problem. Bränslet är till stor del importerat från länder där folk jobbar under dåliga förhållanden och där marken inte används på rätt sätt. Etanolproduktion är också förhållandevis energikrävande.
Ingen har dock påstått att E85 är den slutliga lösningen, utan bara en bit på väg. Sannolikt kommer vi se en mix av olika bränslen, med den övergripande målsättningen att minska förbrukningen till ett absolut minimum.
De av kritikerna som har ett uppriktigt miljöintresse borde därför se till helheten och stödja all utveckling av miljövänliga bränslen och motorer. Det är bara då vi når målet om en fossilfri bilpark.