Mer för klimatet

Ledare i VärmlandsBygden 13 september
Att i ett läge då klimatet kräver tuffa åtgärder mot de fossila bränslena, samtidigt värna om de med långt till jobbet och dåliga kommunikationer - det är ingen enkel balansgång.

Centerpartiet har dock uppgiften att klara både och. På tisdagen läckte en förestående koldioxidskattehöjning ut och det det stärker regeringens trovärdighet i miljöfrågan. Men det kan inte ha passerat smärtfritt förbi genom regeringen.

Inför valet lät det ju annorlunda. Miljöpolitiken fanns där i bakgrunden, men precis som i de flesta val, så hade den ingen framskjuten placering. Såväl kristdemokraterna som moderaterna kunde därför lova bensinskattesänkningar. Något som skulle bli dyrt för statskassan, men inte ge så mycket i plånboken för bilägarna. Sänkningarna skulle bara smälta in i det redan kraftigt varierande bensinpriset.
Det var också en helt felaktig signal som skulle minska drivkrafterna att byta bränsle.

Nu har dessa partier fått stå tillbaka och centerpartiet utmålas som vinnare i den här dragkampen. Med verkligheten och världens forskare i ryggen har man drivit fram förslagen om höjd koldioxidskatt på bensin och dieselbilar (för de senare sänks fordonsskatten). Man vill också höja skatten på lastbilar och bussar.
Det här ger dyrare bensin men - som sagt - prisnivåerna har varierat så kraftigt, att skattehöjningarna knappt märks.
En svekdebatt kan naturligtvis uppstå, men allt fler inser också att något måste göras för att ställa om vår fordonspark. Såväl praktiskt som principiellt är det då viktigt att den som kör miljövänligt gynnas ekonomiskt. För närvarande är den kalkylen inte tillräckligt bra och miljöbilspremie i all ära – den verkligt stora insatsen är ändå att öka de dagliga kostnadsskillnaderna. Med dagens pris på E85 måste exempelvis bensinen kosta minst 11 kronor per liter för att det ska löna sig.

Trots att de ekonomiska drivkrafterna inte alltid är så stora, så har vi en mycket kraftig tillväxt på miljöbilssidan. Fram till i slutet på 1990-talet fanns de i stort sett inte alls, men från 2000-2006 har antalet ökat från knappt 3 000 till 70 000 stycken. Bland de tunga fordonen har antalet ökat från 0 till 1 400 sedan 2002.
2006 stod miljöbilarna för 10 procent av nybilsförsäljningen - men det var innan miljöbilspremien kom till.
Snart sagt alla bilmärken har nu något miljövänligare alternativ och när antalet modeller och antalet bilar ökar, så växer också utbudet på den begagnatmarknad som de flesta bilägare är hänvisade till.
Därmed kan omställningen gå snabbare än vad många kanske trott.

Men även om höjd koldioxidskatt är ett beslut på rätt väg så får inte regeringen bli enögd.
Reglerna för reseavdrag måste på allvar ses över. Förbrukningen av fossila bränslen är trots allt störst i de storstäder som också har bästa allmänna kommunikationerna. Höjt reseavdrag för pendlare i lands- och glesbygd är därför nödvändigt. Inte bara av regionalpolitiska skäl - det handlar också om att inte minska lönsamheten i att jobba. Något som är en av regeringens hörnstenar.

Samtidigt som uppgifterna om bensinskatten avslöjades, så lanserade miljöminister Andreas Carlgren en tilläggsmiljard för klimatsatsningar. Nästan 100 miljoner till satsningar i andra länder, 340 miljoner till utveckling av hållbara städer, samt nästan 200 miljoner i utveckling av bioenergi och nya biodrivmedel. Dessutom ännu mer pengar till energieffektivisering.
Alltihop är främst till för en bättre klimatpolitik, men flera av åtgärderna kommer också att skapa nya jobb. Om Sverige tar täten i det teknikskifte som väntar på flera områden - så kan vi också ta täten i den miljödrivna tillväxten.
---